De senaste årtiondena har karaktäriserats av en djup regional integration i Europa, liksom framväxandet av nya integrationsavta i andra delar av världen. Denna process har sporrat en omfattande debatt om vilka ekonomiska effekter som kommer av ökad integration, både avseende 'insiders' och 'outsiders'.
I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.
Tillväxtfrågor har under senare år haft en framskjuten plats i den europeiska debatten. Efter antagandet av Lissabonstrategin år 2000 har tillväxtfrågor varit ett av de mest prioriterade områdena inom EU.
Rapporten belyser Storbritanniens ordförandeskap, både tidigare och nuvarande, och ställer frågor av mer övergripande karaktär samt gör en bedömning av de resultat som hittills (oktober 2005) har uppnåtts och ger en överblick över de utmaningar som väntar.
Rapporten publicerades i april 2005 och utvärderar Luxemburgs ordförandeskap med fokus på Stabilitets- och tillväxtpakten samt Lissabonprocessen.
Rapporten ger en översikt över frågor som väcks i samband med Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap. Frågor om huruvida Turkiets reformprocess kommer att kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och vilka faktorer som kommer att bli avgörande i förhandlingarna tas upp.
I rapporten "Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?" analyseras de rättsliga alternativ som står till buds vid en ratificeringskris.
Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.
Nederländernas ordförandeskap 2004 utvärderas i denna rapport. Rapporten fokuserar på utmaningar på det nationella och det europeiska planet och den holländska regeringens möjligheter att utnyttja ordförandeskapet för att driva en konstruktiv EU-politik på hemmaplan.
I denna utredning används en ekonometrisk modell för att undersöka migrationsprocesserna från de gamla EU-länderna till Sverige. Utifrån denna modell prognostiseras sedan nettomigrationen (invandringsöverskottet) till Sverige från de tio nya EU-medlemsstaterna, samt från de två kandidatländerna Bulgarien och Rumänien.