Sexuell läggning och könsidentitet har i allt större utsträckning kommit att betraktas som något som kan utgöra grund för diskriminering i såväl europeisk som nationell lagstiftning.
Vart är Europa på väg och vad återstår av det rättsliga integrationsprojektet? I en tid när EU genomgår sin största kris någonsin, är det viktigt att se saker och ting i sitt sammanhang och bedöma det som nu sker i ljuset av de större omvandlingar som har format unionen.
EU:s utvidgning till Central- och Östeuropa väcker minnen från det förflutna. En nu bortglömd men tidig europeisk stabilitetsstrategi handlade om att skapa homogena nationer, vilket medförde stora förflyttningar av etniska minoriteter.
I den här analysen hävdar författaren att krisen i Grekland inte är förvånande och att den kan förklaras i såväl makroekonomiska som mikroekonomiska termer: Avsaknad av skuldlindring respektive avsaknad av strukturreformer.
Parlamentsvalet i Grekland i januari ledde fram till en koalitionsregering med det vänsterradikala partiet Syriza i spetsen. Vad innebär den nya politiska konstellationen för Greklands EU-relationer och för de pågående förhandlingarna om landets lånevillkor?
Med Lissabonfördraget fick Europaparlamentet ökad granskningsmakt över såväl EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) som den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).
Den åtstramningspolitik som infördes som svar på den finansiella och ekonomiska krisen i EU var ett resultat av akuta insatser. Den var inte baserad på socialpolitiska överväganden och det skapades heller inte några mekanismer för utvärdering och korrigering av eventuella negativa effekter. Niklas Bruun är professor i juridik.
Inom fackföreningsrörelsen har begreppet solidaritet alltid varit centralt. Det gäller även transnationella fackföreningar, men där är konflikter och den ofrånkomliga kohandeln betydligt mer omfattande och begreppet får därmed en annan innebörd.
I fördraget om Europeiska unionen anges att EU i sina relationer med omvärlden ska försvara och främja unionens värden och intressen. Man ska också verka för ”strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga”.
EU har det senaste decenniet inlett en rad åtgärder som syftar till att förebygga icke-smittsamma sjukdomar. Att med hjälp av regleringar försöka bromsa så kallade livsstilssjukdomar är dock inte okontroversiellt.