I takt med att statsskuldkriserna i euroområdet har förvärrats har två parallella beslutsprocesser i EU påbörjats. Den ena syftar till att förändra det europeiska ekonomisk-politiska regelsystemet så att liknande kriser kan undvikas i framtiden.
EU-kommissionens femte sammanhållningsrapport innehåller en mängd nya data som beskriver sociala, ekonomiska och territoriella trender i Europa. Den utgör därmed en utmärkt grund för att diskutera den framtida sammanhållningspolitiken, men de frågor kommissionen ställer i sin konsultation är dessvärre alltför begränsade.
Europluspakten utvecklades som en kompletterande mekanism för att på nationell nivå stödja reformprogrammet för ekonomisk styrning, i synnerhet när det gäller olika samhällssektorer, en fråga där medlemsstaterna har företrädesrätt.
När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsområde. EU-rätten tillåter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna måste i så fall själva utnyttja det utrymme som finns.
Den europeiska statsskuldkrisen har dominerat EU:s dagordning sedan maj 2010. En av huvudfrågorna som EU:s beslutsfattare måste lösa är hur ett framtida finanspolitiskt ramverk ska utformas.
Europas befolkning lever allt längre och arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Det utgör en betydande utmaning för EU:s medlemsländer, och inom EU pågår nu en debatt om Europas framtida pensionssystem. (2011:5epa)
Frågan om den svenska vargjakten står numera högt på EU:s dagordning. EU-kommissionen har ifrågasatt den svenska förvaltningen av varg och den svenska regeringen svarade nyligen med att ersätta 2012 års licensjakt med utökad skyddsjakt.
I den här analysen genomför författarna en granskning av EU-domstolens sätt att balansera skilda eller till och med motstridiga intressen som skyddas av EU-rätten.
Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor?
Utvidgningen har ofta kallats "EU:s största framgång" och den har otvivelaktigt varit ett av unionens mest betydelsefulla åtaganden de senaste decennierna.