I början av oktober 2005 samlades ett antal turkiska och svenska akademiker, diplomater och journalister på svenska generalkonsulatet i Istanbul för en "runda-bordet-diskussion" om "Turkiet, Sverige och EU.
Denna rapport följer upp ursprunget till EU:s beslut att inrätta stridsgrupper, beskriver de underliggande politiska och militära begreppen.
I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med ratificeringen av det konstitutionella fördraget.
Unionsmedborgarskapet har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten inom EU och framför allt minskat kopplingen mellan fri rörlighet och ekonomisk verksamhet. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet. I denna rapport presenteras unionsmedborgarskapets syfte, problem och utvecklingstendenser i ett svenskt perspektiv.
Denna rapport analyser aktuella tendenser när det gäller beslutsprocesser i EU. I rapporten diskuteras orsakerna till och konsekvenserna av ”spelet” om valet av rättslig grund för ett lagstiftningsområde.
Denna studie handlar om EU:s roll i lagstiftningsprocesserna i de förutvarande och nuvarande ansökarstaterna i Öst- och Centraleuropa och tar sin utgångspunkt i den unika process som anpassningen till EU utgör. Vid toppmötet i Köpenhamn 1993 fastställde det Europeiska Rådet de kriterier som måste uppfyllas för att ett land skall kunna bli medlem i EU.
Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.
Det är inte tillåtet för EU:s medlemsstater att ha skatteregler som verkar hindrande för den fria rörligheten. Utvecklingen i EG-domstolens rättspraxis medför att fler och fler svenska skatteregler kan ifrågasättas.
EU:s ökade inflytande i världspolitiken har gett upphov till en livlig debatt om vilket inflytande unionen faktiskt har, dess grad av samstämmighet och de kvaliteter som kännetecknar dess beteende.
Internationella avtal är ett av Europeiska unionens huvudsakliga utrikespolitiska instrument. Användandet av internationella avtal har ökat under de senaste decennierna vilket resulterat i en komplex situation inte minst därför att avtalen ser olika ut i termer av grad av samarbete och integration samt att de spänner över en mängd olika sektorer.