Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.
Arbetet med en reformering av lagstiftningen på området för finansiella tjänster i EU har pågått sedan slutet av 1990-talet och i denna analys ges en kortfattad historik över reformprocessen.
Föreställningen att papperslösa står utanför lagen är felaktig. Det är en av de slutsatser som redovisas i en ny Europapolitisk analys, med bidrag från sex forskare vid Lunds universitet.
Svenskarnas inställning till Europeiska unionen har alltsedan Sveriges medlemskap genomgått en kraftig förskjutning. Den senaste mätningen visar att det för första gången sedan 1995 föreligger ett majoritetsstöd för EU-medlemskapet; 51 procent för jämfört med 23 procent emot och 26 procent utan åsikt.
I oktober 2010 kom till slut Europeiska kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget. Professor Iain Begg drar i sin analys slutsatsen att status quo även fortsättningsvis kommer att vara en dominerande faktor.
Genom Lissabonfördraget har den rättsliga grunden för den så kallade kommittologin ändrats.
Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi.
Trots att EU har satt upp en rad ambitiösa mål när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser, användning av förnyelsebar energi och effektivare energianvändning, lyckades man inte spela någon avgörande roll under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. En orsak var bristande intern samordning, en annan att EU:s budget inte är anpassad till klimatmålen.
Den ekonomiska krisen har lett till stora budgetunderskott och ökande statsskulder i flertalet EU-länder. De finansiella kostnaderna för statsskulderna ska inte överdrivas, men de kommer att öka ytterligare när räntorna stiger från de nuvarande låga nivåerna.
Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.