Under 2005 reformerades stabilitets- och tillväxtpakten. Reformen följde på överträdelser av de fiskala reglerna av flera EMU-länder och ett sammanbrott av paktens genomförandemekanism.
I rapporten "The Role of the National Courts in the European Union: A Future Perspective" behandlas hur de nationella domstolarna i EU tillämpar EG-rätten. Enligt författaren befinner sig EU just i ett "konstitutionellt momentum". Även om det konstitutionella fördraget inte kommer att träda ikraft kommer det troligen att påverka rollen för de nationella domstolarna i unionen.
En kritisk aspekt av den allt fastare sammanslutning som EU representerar rör frågan om hur uppgifter och utgifter mellan EU och dess medlemsstater skall fördelas. Vad skall egentligen göras på europeisk nivå och vilka åtgärder bör även fortsättningsvis vara nationella och/eller regionala angelägenheter?
Traditionellt har de stora staterna föredragit rådet och de små staterna kommissionen som de institutioner genom vilka de mest effektivt kan utöva sin makt. Utvecklingen under senare år får dock vissa bedömare att börja ifrågasätta detta traditionella synsätt. I den här rapporten undersöker forskarna Simone Bunse, Paul Magnette och Kalypso Nicolaïdis små medlemsstaters förhållande till kommissionen. (2005:9)
I rapporten "Gamla och nya lagstiftare - om EU och straffrätt" analyseras om det konstitutionella fördragets förändringar på det straffrättsliga området är så begränsade att fördraget skulle kunna ratificeras av Sverige utan en grundlagsändring, eller om förändringarna är så omfattande att det åtminstone krävs att beslutet fattas i den form som krävs för stiftande av grundlag.
Efter att ha genomgått den prövande processen att förhandla ett EU-medlemskap är 2004 års klass nu fullödiga medlemmar av unionen. Medlemskapet innebär att de har lika rättigheter att inte bara ta del av EU:s politik utan också att utforma den.
I oktober 2004 undertecknade unionens regeringschefer ett fördrag om upprättandet av en konstitution för Europa. Detta konstitutionella fördrag skulle senast i november 2006 ha ratificerats i samtliga medlemsstater.
Rapporten tar upp nationalekonomisk forskning med relevans för förslaget till ett nytt konstitutionellt fördrag. Bland annat diskuteras de nya beslutsreglerna i ministerrådet, begränsningen av antalet ledamöter i EU-parlamentet och införandet av den utträdesklausul i det nya fördraget som reglerar via regler som skall tillämpas när en medlemsstat önskar utträda ur EU.
De senaste årtiondena har karaktäriserats av en djup regional integration i Europa, liksom framväxandet av nya integrationsavta i andra delar av världen. Denna process har sporrat en omfattande debatt om vilka ekonomiska effekter som kommer av ökad integration, både avseende 'insiders' och 'outsiders'.
I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förståelse för nationella marknadsregleringar om de är utformade på ett icke-diskriminerande sätt.